Jag gick till världens ände. Den ligger bakom OKQ8 i Hageby. Där, bortom biltvätten, skådade jag ett milsvitt asfaltsfält, en personbilsparkering utan dess like, omgivet av ett starkt magnetiskt kraftfält. Innanför svävar velocipeder i symmetriskt uttänkta mönster, även om strukturen kan vara knepig att räkna ut för den moderna världens talrika små barnhuliganer som rebelliskt vägrade att lyssna på algebran i femman. Klapp klapp.


Hur som helst så trädde jag in i kraftfältet och dog. Resten är lite luddigt, jag har för mig att det inte riktigt är meningen att man ska minnas den där övergången från levande till vandrande plågoande eller monster i garderoben. Jag tilldelades den senare rollen. Jag blev lila. Lite luden. Fick väldans snygga tänder, vita och spetsiga. Jag startade en liten firma för att klara livhanken: Buddy In The Closet inc. Kundklientelen består mest av tre till sjuåringar som inte vill sova när de gått och lagt sig.

Vill du också bryta upp med ditt trista, gamla liv? Gå till Asfaltsfältet. Det kittlas när man träder in.