Jag vet inte riktigt vad som hände där för några veckor sen, men plötsligt har jag blivit mer eller mindre ofrivilligt - eller åtminstone oplanerat - involverad i en massa klet som ska smörjas på kropp och knopp.

För hälsa och välbefinnande, sade instruktionen. Drick, bada i, smeta på och gnid in ymnigt och frossande och känn skillnaden. Ja visst känns det. Spruckna nagelband, knaprig hud, läppar som frasar och hår som sprakar är ett minne blott. Mina ben är numera omänskligt lena. T-zonen är slätare än ett spacklat äggskal. Händernas mjukhet kan reta gallfeber på en angorakanin. Jag är riktigt förvånad att det krävdes så lite för att få mina väl ingrodda arbetsvalkar att lösas upp i ett litet parfymerat moln av lotion och nattcréme. Ja jösses.

Det roligaste med att distribuera hälsovårdsprodukter (fråga mig inte hur jag halkade in i branschen, jag har ändå inget resonligt svar) är att upptäcka att reklamen håller vad den lovar. Visst kostar det skjortan, men vill man att kinderna ska kännas som en nypudrad, väldoftande babyrumpa, så blir det också så. Det finns egentligen inget fuffens eller mirakeltrick, och det spelar ingen roll hur länge man gnor sig med Blåvitts ansiktsvatten för att försöka uppnå en minimalt, pyttig, tillnärmelsevist lika gnistrande känsla som ges av handgjord tvål och en klutt Enchanted Eye Cream. Voilá.

Detta är min försörjning. Jag säljer det mesta inom smet, klet och smörj för både insidan och utsidan av kroppen. Inte för att denna sysselsättning ger någon direkt rättvisande bild av hur Farbroremma är som person. Karaktären bakom säljkarisman sparar sitt framträdande till kommande livsskildringar. Fortsättning följer. 

Kolla in paketerbjudandet. Köp en helsmooth hudupplevelse, så ingår en sprillans ny kroppsarom. Aldrig mer vakna upp med den där vin/skunk/gorgonzola-auran hägrandes runt huvudet. Skaka tass på det?