... pizza without cheese - something feels seriously wrong...

... my hampster without his wheel. He wouldn't stand a day

... a shopaholic who has gone for a shoppingtrip and forgotten her creditcard - every shirt and skirt is so close but yet so far, far away

... *insert other suitable simile*.

Ge mig en uppgift över sommaren med efterföljande smällfet, garanterad lön! Nuuuuuu!

Fasiken, jag står inte ut med att inte konstant ha en buffert för tre månader framåt, som jag brukade ha... Att det ska kosta så mycket att leva, och att besparingar ska gå åt så snabbt.

Jag söker ju, och får så fina löften överallt från intervjuer och arbetsgivare att jodå, det ska väl inte vara några problem med ett litet vikariat över sommaren medans magen jäser, vi ska bara sammanställa resultaten från alla intervjuer och sen ger vi besked. But nooooo. They never call back.

Nu går jag ut med en allmän efterlysning. Vad skulle du göra för att tjäna en hacka på egen hand? Spela gitarr på gatan? Skriva smörbrev till kungen och hoppas på att han delar med sig av sina skattemiljoner? Starta en kurs i självförsvar? Starta eget... Ja, vadå?

Kommentarbomba mig, I need all the inspiration I can get!

Två terminers arbete är till ända. Kramar, hälsningar, mer eller mindre lättsamt avsked. Det har varit kul - stundtals jobbigt - och väldigt utvecklande. Inte minst för mig personligen.

Som en vän sade för någon vecka sen - your plan backfired, you wanted to develop your character but instead your character developed you!

Pjäsen som improviserades fram fick namnet Drivved, och handlade om en kvinna som spolats upp på en strand med total minnesförlust. Gradvis växer minnet tillbaka igen, ett trassligt garnnystan av upplevelser pusslas samman och kvinnan - och publiken - återupplever de mörka livsskeden och beslutstaganden som till slut lett till att hon spolats upp på stranden. Berättelsen hoppar mellan nutid och dåtid och slutet knyter samman tidslinjen till en cirkel, och allt börjar om från början igen. Dessutom blev slutet överraskande öppet - kanske skulle man göra en Drivved två nästa år? :P

Fast då är inte jag kvinnan. Huga vad tung den rollen var att spela. Men ändå nyttig. Jag lärde mig massor om hur människans psyke fungerar, och blev mer medveten om hur mycket det är vi själva kan styra över.

I teateravslutningen gjorde vi en riktigt kul övning tillsammans: Vår pjäs var egentligen cirka en timme lång, men vi kortade ner den till tio minuter och gjorde en riktigt komisk speedoversion. Och gissa om det blev ännu mer kaotiskt när alltihop kördes ner till en minut! Gaaaah, spring spring spring, hur mår du? Jättedåligt, pussa mig! nej fy, kräks ner i toan, snabbkaffe flyger all världens väg, maneter hit och dit...

Ehm. Man måste se det för att förstå den oerhörda magnituden i.. skådespelardjupet... Nä nu får jag inte ur mig nåt mer vettigt. Dags att knyta sig, tror jag. Har skrivit tre inlägg ikväll, och de blir bara värre och värre... Ett varningens ord om det skulle dyka upp ett till under den närmaste tiden: Vad du än gör, låt dig inte ryckas med i svammelstormen. Might cause severe brain damage!

Word.

http://djaanii.blogg.se/2010/april/som-nalar-i-andras-ego.html

Imorgon: Leta reda på Norrköpings bästa naprapat och fixa dunderövningar till min axel så att den läker, blir frisk och håller sig frisk.

Knäna verkar hålla sig stabila nu. Men jag har inte sprungit ordentligt på länge - bara spincyklat och friskistränat - så jag får gå ut "försiktigt" efter graviditeten ialla fall.

Har lite spänningar i knävecket och härlig träningsvärk i da rumpa efter en tvåtimmars rask nattapromenad igår, och en 100 min speedopromenad i terräng imorse. Lyckades få ner värken något genom att gå lugnt till och från friskis och bara köra en halvtimmes lättare kvalité på spincykeln inne på gymmet. Svettig blir man iall fall.

Högerarmen hänger och slänger som spaghetti längsmed sidan men det får den väl lov att göra tills leden är stabil nog att börja byggas upp igen. Som sagt, rådgivning med naprapat stundar.

Jag har upptäckt att jag har lagt på mig en vana att mumsa något sött varje eftermiddag. idag blev det en liten ihopvispad choklad- och björnbärsmousse med smulströssel från återstoden av frukt- och nötkakan jag svängde ihop till teateravslutningen igår. Egentligen har jag inget direkt behov eller förtärande sug efter det söta - men det är gott! Och så länge som jag rör på mig så gör det väl inget...?

Vad gör man om man är enmanshushåll och potatisen på Ica kostar en krona kilot? Det är ju inte så att man direkt käkar upp alla fem kilo (maxvikt per hushåll) innan potatisen hinner grodda sig, precis... Nix. Dags att bli husmoderlig på riktigt och göra ena riktigt härliga storsatser med KRUBB! Sagt och gjort. Idag blev det en stor sats rårakor (som också blev middag, med svampinjonstuvning till, mumsisch), och en gryta kokt potatis till framtida användning. Fast, det blir inga kulinariska middagsfoton från denna lilla kvällsvard. Min matlagning blir aldrig lika estetiskt tilltalande som Djingis Khans... Han är köksmästaren, han får ta bilder.

Apropå käk, så är jag numera inhoppare på Wokkitchen. Och satsar på att bli inhoppare på Accent också, efter vårt lilla rekryteringssamtal på torsdag. Ica Kvantum är kvar, likaså Actionpeople. Och räknar man dessutom modellandet på De Geer och intendentandet/förhandsmannandet på Shamrock, så har jag numera... En, två, tre, fyra, fem, sex jobb. Och är ändå låginkomstagare så det skriker om'et. This world is weird.

Första seglingen i år går av stapeln nu i helgen! Ledarutbildning med en massa nya små förhandsmansaspiranter. De kommer få sig en redig utmaning, vad jag har hört av Werner så blir detta den mest genomtänkta, simulatoriska och pedagogiskt avancerade utbildningsseglingen i mannaminne. Eller åtminstone emmaminne... Ska bli intressant att se hur jag klarar att klänga i mast och tåg med jäsmage och bara en arm - axeln gick ur led i förrgår. Men ÄÄHH. Den läker finfint, den. Och man behöver ingen arm för att kommendera genom stormar och vindar...

Snackade med frasse idag! Min goa, gamla sjöbjörn och kapten på skampan. Han är sjukskriven och jag trodde att han skulle förbli så under hela säsongen. Det trodde han själv och all sjukhuspersonal också till en början. Men krutgubben läkte finare än förväntat och var på benen igen innan vi ens hann blinka. Tänka sig.

Nu ska jag leta reda på Djingis, som gömmer sig nånstans i köket. Jämrans gnagare :)

Blev inspirerad av en bloggande vän som gjort sin egen positiv upplevelse-lista för att komma bort från sitt jag-trodde-det-var-vår-men-nähepp-så-började-det-snöa. Fast min egen anledning är väl bara att jag för tillfället är allmänt... Glad!

Dagens positiva upplevelser listas nedan.

1. Stack ut och sprang en kort, kort bit - trots snöblask och rusk - klockan halv sju på morgonen. I feel ambitious :P
2. Bussen till De Geergymnasiet var inte försenad idag, som den var igår.
3. Jag fick sitta modell för de rara små konstnärerna i tre lektioner istället för två och en halv, som överrenskommet. Mer klirr i kassan för att sitta och meditera tjugo minuter extra. Ja tack!
4. De blev klara med sina målningar till slut. Fett coolt att få gå omkring och kolla på fem vitt skilda avbildningar/tolkningar av sig själv...
5. Enbart positiv respons för min arbetsinsats från mina kollegor på Wokkitchen.
6. Varit hemma hos Tess med son, fått sminkservice (tjohej) och lärt känna Titti. Najs med nya människor att relatera till.
7. Har hejat på en massa Ica-kollegor och en Actionpeople-kollega och känner mig poppis på centrum...
8. Hageby Centrum öppnade idag, med invigningsceremoni och en massa kul att kolla på. Jisses vad shoppingsugen man blev... Skulle grymt gärna vilja ha råd att uppgradera hela min garderob, och lägenheten också för den delen.
9. Världens enklaste kortjobb är mitt, hela helgen. Dela ut flyers och se söt ut. Inklusive gratis tjingtjonglunch och så mycket cola zero jag orkar dricka...
10. Har fått grymt bra kontakt med både arbetsledaren och alla mina kollegor - stämningen oss emellan är på topp trots en något skakig start med mycket tidspress. Alla oklarheter börjar klarna nu. Skööööönt!
11. Fått en massa förvånade blickar på maggen, folk kan inte tro sina ögon när jag säger att jag är i sjätte månaden. Grymt skönt att slippa gå omkring med en jätteballong fylld med vätska, ju! Jag är nog lyckligt lottad :)
12. Upptäckt att mitt korta nackrufs kan sättas upp i en minimal hästsvans - och det ser bra ut!
13. Flängt runt till Björk i min underbara lägenhet.
14. Om en kvart går jag ut och kollar på fyrverkerierna från taket på Hageby Centrum - kvällens avslutning. Imorgon bitti blir det träning igen.
15. Min näsa är grön.

Kort sagt. Det snöar, men det gör absolut ingenting.

Lägg dig ner vid en avskild strand. Vågorna kluckar några meter bort, vinden susar svagt i träden. Solen strilar värmande genom det skira lövverket från en asp. Flugorna har tagit siesta. Magen är mätt. Det enda livstecken som märks är ditt eget lilla belåtet suckande aaaaahh....

När du öppnar ögonen kanske du befinner dig precis vid den här stranden. Men du kan lika gärna ligga utsträckt på husets skönaste soffa och bara drömma dig bort vartsomhelst. Det härliga är att det egentligen inte spelar någon roll. I eftermiddagsluren tar man sig dit man känner för, och stannar tills vardagens ringklocka åter kallar.

Jag har tagit mig till vana att lägga in en liten lur mitt på dan. Särskilt efter en ansträngande morgon. Som imorse, efter en timmes spinningpass plus rask promenad till och från gymmet. Känslan när man åter vaknar är underbar - som att börja om på nytt med en ny, utvilad kropp och återhämtad kraft.

Ps. Gissa hur riggad bilden är. Heeeelt naturlig... Ehm.

Premiär för värdskapet på Friskis! Jag värdar för ett baspass på måndagar, och hoppar så mycket jag kan för att det ska ta nånting i min pigga kropp... Och bara för att fira mitt nyfixade allkort (friskisvärdarna får som tack för arbetet ett allkort som berättigar till samtliga aktiviteter på hela anläggningen) så tog jag ett puls-spinningpass också. Och lekte lite med vikterna i gymmet mellan värdpass och spinning... Tänkte börja bygga upp stabilitet i axlarna igen. Anser att de är tillräckligt återhämtade efter senaste ur-ledningen för någon månad sen. Så idag blev det mjukstart för axelleden, 3 * 50 reps med hantelpress på ynka tre kilo vardera.

Har varit på friskis mellan 16.30 och 21.00 idag. Det är banne mig långtidsrekord. Och vafferinte, jag spenderar gärna måndagskvällarna hädanefter med att pumpa kropp! Sen kommer man hem och är slutkörd. Härligare känsla får man leta efter.

Tänkte att det kunde vara dags med en liten uppdatering. De där långa, finurligt, uttänkta inläggen är alldeles för avancerade för att bli av i en handvändning, så jag hafsar ihop nåt litet nu bara. Som när man tänkt lägga ner energi på att kreativisera ihop en marängtårta, men slutar med att istället gräva fram lite glass i frysen... Glass är också gott. Här kommer dagens smakprov.

Det är teaterfestival på gång i Norrköping. Grymt mycket föreställningar att kolla på, även om man själv inte får så mycket kollat som man skulle vilja... Skulle man hinna med hälften av föreställningarna så skulle det ändå krävas en heldag av intensivt planerande i förväg, liksom. Men min egen föreställning kommer jag på! Bäst är väl det, när man har ena halvan av huvudrollen...

På måndag är det rekrytering. Två nyheter sparkar igång för min del, dels ska alla personalscheman sättas för Wokkitchen, och dels så har jag mitt första pass som värd på friskis på kvällen. Wohoo, gratis gym och gruppträning tack vare lite personligt engagemang en gång i veckan! My wallet likes that.

Har påbörjat ett nytt oljeprojekt. Mest för tränings skull, jag vill bli bra på att göra människor, tolka perspektiv, rörelser och proportioner... Det är en simmare, sedd framifrån just när hon dyker upp ur vågorna i snyggaste fjärilssim. En liten framtidsvision inför kommande triathlonträningen? Säkerligen :)

Och hajen är numera helt klar, tänker inte slänga på en färgklutt till. Har fixat till lite kladdiga partier och lagt på highlights i solstrålarna som silar ner i havet. Den blev snyggvo.

Farbroremma, hur står det till med träningen nuförtiden egentligen?

Nja, den är väldigt sporadisk för tillfället. Det blir fyra-fem svettiga träningspass i veckan, fördelade på gruppträningar och jogg/cykling inne på gymmet. Styrkan ligger totalt i skymundan. De enda jag får i styrkeväg är det som bjuds på gruppträningarna. Vilket inte är helt fy skam, i och för sig. En del av ledarna är riktigt duktiga på att hitta på nya, innovativa övningar som väcker slumrande muskelgrupper...

Jag har känt mig ganska virrig på sistone. Blir man extra ofokuserad av att vara gravid? Eller litar jag för mycket på min kvinnligt inbyggda simultanförmåga och försöker ha två bollar för många i luften? Det ligger nog ganska mycket i det sistnämnda.

Nu blir det gym. En timmes distansspinning, och så lite backar för att låta låren jobba. Hade min fina (ehm) cykel inte haft punka, stopp i växelhuset och en totalt paj frambroms - och en bakbroms som bara tar på raksträckor - så hade jag gladeligen cyklat utomhus. Hm, det krävs lite fix med det där för att få den transportformen att rulla igång.

Ps. Jag önskar mig en bra landsvägscykel i 21-årspresent... En som går att tävla med.

Och skojiga inredningsprylar.

Det sistnämnda är kanske enklare rent ekonomiskt :P

Nej, nu ska jag iväg!