... vad det rullar.

Var på mitt livs mest upplyftande, egoboostande arbetsintervju igår. Direkt efter att jag har skakat hand med chefen så sätter hon sig ner och säger:

"Jag måste bara få berömma dig först. Ditt CV är det bästa jag har läst, någonsin."

Oj?

Den där kladden som jag scribblade ihop på tio minuter?

Tydligen lönar det sig att fånga ögonblicket och lita på magkänslan.

Så imorgon provjobbar jag som demonstratör på citygross. Uppdragen kommer gå lite varstans på olika varuhus runtom i norrköping, och med olika produkter att dema. Den här gången blir det en juice. Visserligen är detta bara ett extrajobb med ett eller max två uppdrag per vecka, men ett kul sådant verkar det som, och extra klirr är mer än inget klirr alls!

Om ett par veckor ska jag på audition för en frukostservering i Kolmårdens djurpark, ett säsongsjobb över sommaren. Min första gruppintervju... Huga. Äh, ska la gå bra dä mä. Förhoppningsvis.

Akvariet är uppstartat! En väldans massa rötter har jag plötsligt, och så lite växter. Det är bara den jämrans armaturen som jag fortfarande måste brottas med... Lumat är ju sprillans för sjutton, så varför funkar det inte? Nåja, jag och akvariets förre ägare ska pilla med det där i helgen.

Nu ska vi se, nyfix i lägenheten... Matbordet har blivit vitt. Duschdraperistången är uppe, och väggklockan är nästan uppe den med. Hålen är borrade, nu behöver jag bara låna nicolitens hammare för att banka in pluggarna så att de sitter. Och så har det kommit upp krukor med jord i här och var, som jag hoppas att det ska titta upp små gröna skott ur så småningom.

Och en soffa är införskaffad. En för inomhusbruk. Jag hittade ju en i skinn ute i snöyran förut, som jag planerar att ha som balkongslaf, men nu har jag alltså en liten tygis att mysa i under loftsängen. Undrar vad den är gjord av. Den är verkligen superlätt! Mina stora starka killkompisar som hjälpte mig med möblerna från eriksjälpen såg riktigt roliga ut, när de bokstavligen bollade soffan mellan varandra. Vad vore världen utan karlakarlar :)

Träningen har nästan lagts på hyllan, tyvärr. Kroppen säger ifrån. Ett pass i gymmet och ett pass på gympagolvet två dagar på raken, plus en och annan redig promenad och lite möbelflytt, och sen kunde jag knappt gå på kvällen. Jämrans hormoner! Nåja, jag pustar ut från friskis i några dagar och tar numera bussen på längre sträckor. Det får bli så, tills kroppen piggnar till igen.

Det får räcka för denna gången. Borde vara duktigare med uppdateringarna av den här sidan, men det är inte ofta som både lust och ork sammanfaller... Och sen finns det så mycket att skriva om så att jag skulle kunna fortsätta och göra inlägget tre gånger så långt. Men allt annat spar vi till en annan gång.

Ciao på er!