Man kan fira en händelse på olika sätt. Vissa gör det med pompa och ståt. Andra gör det inte alls. Jag tog en morgonpromenad genom solskensdränkta åkerlandskap och skogsstigar, hälsade på en bonde och en glad dalmatiner som insisterade på att leka apport med sin gummileksak. Ja, det var min riktiga födelsedag, det. Den som inträffade idag, den 12 maj. Men jag hade ett party också. Av den riktigt klassiska, barnvänliga sorten. Håll i hatten, här kommer genomdraget...

Fredag 7 maj.

Det är kväll. Det är kkkkalllllllt och ruggigare än en blöt isbjörnsnos. Jag står och väntar på mamma inne  stationshuset och håller värmen så gott det går. Tåget är försenat en kvart. Och jag väntar. En kvart går, och ingen mamma... Det visar sig att hon tagit tåget efterråt, eftersom det första var fullt. Å inga pengar på mobilen, å jag är för snål för att ringa... Som vanligt, alltså! Nåja, Två huttrande små gummor lyckas till slut hitta varandra, kura ihop sig på bussen mot Hageby, hoppa av och hämta en lånemadrass, och kånka iväg till min adress.

Hissen dunkar igång och vi färdas uppåt, mot högsta våningen. Min hiss har tapeter som säkert sitter kvar sen huset byggdes på sjuttitalet, men enligt moschan skulle de kunna vara hypermoderna nu. Där ser man.

Och så blir det en presentation av den oerhörda lägenheten och alla dess lyxfinesser. Etage, terass, sovloft (loftsäng!), fönster i öst och väst... För att inte tala om mina tvättstilleben som stoltserar på golvet. Hade inte riktigt hunnit så långt som att plocka undan tvätten innan mamms (skulle) vara på väg. Men det fixades i ett nafs, parallellt med lite ministädning, mattskakning och undanplock. Min lägenhet har nog aldrig varit så ordningssam. Kvällen avslutas med en liten feta- tomat- och olivpasta. Innan jag har borstat tänderna har mamma redan slocknat på min minisoffa. Imorgon är det dags...

Lördag 8 maj.

Jag vaknar av att mamms smyger omkring nedanför loftet. Redan vaken? Okej då, jag går väl också upp. Än är det en del att göra. Kalle the cameraman kommer från stockholm halv elva, jag ska gå och möta upp honom. Mamms satte igång med att sätta upp sina medhavda gardiner som jag fått i present, och tillsammans fixade vi det sista i städväg inklusive lite inredningsfixande med mattorna... Dessutm skulle mamms prompt ha sitt kaffe på morgonen, så jag följde henne till willys innan jag gick iväg för att möta Kalle. Jisses, vilka principer.. Jag bara himlar med ögonen, jag.

Jag och Kalle promenerar längs Norrköpingsgatorna tillsammans, pratar om allt möjligt, det var ju trots allt ett tag sen vi sågs. Och så sticker vi in på Erikshjälpen för att han måste ha... En kaffebryggare. Dessa kaffemänniskor! Och inte dög det med snabbkaffe heller, nej, finfint willys brygg ska det vara. Cheezes...!

Inne på Erikshjälpen fick jag leka minibarn och peka ut en födelsedagspresent också. Då känner man sig verkligen liten. Jag, 21..? Pröva med 12. Det blev ialla fall en superschysst blå ljusslinga som numera tjänar som natt/hallampa och lyser upp vid sena hemkomster. 25 spänn. Love Erikshjälpen X)

Det dröjde ett bra tag innan resten av folket droppade in. I väntans tider blev det musikdiskussioner, popcorn- och yoghurtgodisfika och pyssel med fiskdammen. Små rara fiskar häftades fast på mitt blåa lakan. Mammas var übersnygga. Särskilt den gula hajen.

Allteftersom fler och fler kom, så började man inse hur liten min lägenhet egentligen är. 45 kvadrat går att dela på tolv pers, men det blir inte mycket armbågsrum över! Dock gjorde det ingenting, alla lyckades hitta sittplatser ialla fall. I soffan, på pallar, kuddar på golvet. Allt är tillåtet! Bara man har koll på läsken så ;)

Sen när tårtan bars in (gigantisk citroncheesecake garnerad med jordgubbar, björnbär, banan och vindruvor, och med tolv ljus! Se där, jag fyllde visst tolv ialla fall) så satt jag helt paff, jäääätteöverraskad över den fina tårtan som de hade knåpat ihop i köket och som jag inte hade en aaaaaning om... För jag hade inte alls knåpat ihop den redan fyra dagar innan och lagt att stelna i frysen. Nejdå.

Min tredubbla sats gick åt! Jag är förvånad. Tydligen var den någon viss person *HOST HARKLKRISTOFFER* som gluffat i sig merparten. Och trots en mage full med tårta så lyckades han vinna två gånger i rad i kroppstwister, med utvalda samarbetspartners. Taktiksnack hade han till och med. Men äh, det var bara tur. Säger födelsedagsbarnet som förlorade.

När norrköpingsklientelen började ebba ut ordnades kycklingpasta av mamma, som åtnjöts framför Idiocracy på min lilla minidator. Det var ett rätt intressant företag att fixa sittplats åt alla framför den lilla skärmen. Några utnyttjade utrymmet i tvåsitssoffan till max. Framför soffan bredde vi ut en madrass som resten fick sprida ut sig på. Mamma tog plats uppe på parketten, min loftsäng alltså. Och somnade.

Efter filmvisningen byggde vi om vardagsrummet till sovrum. Luftmadrasser, täcken och kuddar utnyttjades frikostigt, och rummet såg till slut ut som en mindre campingplats. Vi sov med öppna fönster, och ändå var det imma på rutorna natten igenom. Sju människor alstrar en del värme!

Trots en inte så fysiskt aktiv dag - kroppstwistern borträknad - så var jag helt utmattad när jag gick och lade mig. Social aktivitet tar på krafterna på ett helt annat sätt än fysisk ansträngning, Men det har helt klart varit en härlig födelsedag. Trots att jag egentligen inte fyllde år förrän fyra dagar efter.