Tänkte att det kunde vara dags med en liten uppdatering. De där långa, finurligt, uttänkta inläggen är alldeles för avancerade för att bli av i en handvändning, så jag hafsar ihop nåt litet nu bara. Som när man tänkt lägga ner energi på att kreativisera ihop en marängtårta, men slutar med att istället gräva fram lite glass i frysen... Glass är också gott. Här kommer dagens smakprov.

Det är teaterfestival på gång i Norrköping. Grymt mycket föreställningar att kolla på, även om man själv inte får så mycket kollat som man skulle vilja... Skulle man hinna med hälften av föreställningarna så skulle det ändå krävas en heldag av intensivt planerande i förväg, liksom. Men min egen föreställning kommer jag på! Bäst är väl det, när man har ena halvan av huvudrollen...

På måndag är det rekrytering. Två nyheter sparkar igång för min del, dels ska alla personalscheman sättas för Wokkitchen, och dels så har jag mitt första pass som värd på friskis på kvällen. Wohoo, gratis gym och gruppträning tack vare lite personligt engagemang en gång i veckan! My wallet likes that.

Har påbörjat ett nytt oljeprojekt. Mest för tränings skull, jag vill bli bra på att göra människor, tolka perspektiv, rörelser och proportioner... Det är en simmare, sedd framifrån just när hon dyker upp ur vågorna i snyggaste fjärilssim. En liten framtidsvision inför kommande triathlonträningen? Säkerligen :)

Och hajen är numera helt klar, tänker inte slänga på en färgklutt till. Har fixat till lite kladdiga partier och lagt på highlights i solstrålarna som silar ner i havet. Den blev snyggvo.

Farbroremma, hur står det till med träningen nuförtiden egentligen?

Nja, den är väldigt sporadisk för tillfället. Det blir fyra-fem svettiga träningspass i veckan, fördelade på gruppträningar och jogg/cykling inne på gymmet. Styrkan ligger totalt i skymundan. De enda jag får i styrkeväg är det som bjuds på gruppträningarna. Vilket inte är helt fy skam, i och för sig. En del av ledarna är riktigt duktiga på att hitta på nya, innovativa övningar som väcker slumrande muskelgrupper...

Jag har känt mig ganska virrig på sistone. Blir man extra ofokuserad av att vara gravid? Eller litar jag för mycket på min kvinnligt inbyggda simultanförmåga och försöker ha två bollar för många i luften? Det ligger nog ganska mycket i det sistnämnda.

Nu blir det gym. En timmes distansspinning, och så lite backar för att låta låren jobba. Hade min fina (ehm) cykel inte haft punka, stopp i växelhuset och en totalt paj frambroms - och en bakbroms som bara tar på raksträckor - så hade jag gladeligen cyklat utomhus. Hm, det krävs lite fix med det där för att få den transportformen att rulla igång.

Ps. Jag önskar mig en bra landsvägscykel i 21-årspresent... En som går att tävla med.

Och skojiga inredningsprylar.

Det sistnämnda är kanske enklare rent ekonomiskt :P

Nej, nu ska jag iväg!

Här sitter jag och glider sakta men säkert in i nåt sorts halvkreativitetsmood. Egentligen borde jag vara på gymmet, men... Jag struntar i det idag. Det blir löpning idag och gym imorgon, istället för tvärtom som planerat. Så har man mer tid över ikväll till att komma igång med nya kapitlet i kodstudierna. Idag ska det hända, idag börjar jag med CSS. Som jag har gått och intalat mig själv i flera veckor nu... Att gapet mellan HTML och CSS ska verka så stort! Kanske blir det enklare när jag inte bara läser om det utan faktiskt praktiserar blajset.

Solen har gassat över min terrass hela långa dagen idag och jag käkade lunch ute på terrass-soffan. Vad det var för maträtt, det vete katten... Man kan kalla den en söt, mustig nöt- majs- och rotfruktsfärs med lagrade grevérullar på en machégrön spaghettibädd. Eller köttfärsgucka på pastasallad. Personligen skulle jag hellre hugga in på det sistnämnda efter fem knegtimmar i kassan.

Apropå jobb. Jösses vad ryktet sprider sig! Och idag får jag reda på att halva ICA-staben har gått runt och sneglat på min mage men inte vågat sig fram och fråga. Förrän Marie, kassachefen, försiktigt tillfrågade mig om min nyvunna rundnätthet var av något annat än bakelser. Sedan när hon väl fått sina undringar bekräftade, DÅ kommer andra fram med förundrade blickar och frågar när det kommer vara dags. Plötsligt var man kassans medelpunkt... Undrar hur det kommer låta i lunchrummet imorgon när jag har heldag, och det offentliga ordet har hunnit spridas ytterigare.

Tänk, att det redan märks så tydligt :)

..... i en, förvisso inte ny men för min del nyupptäckt standupstil.

Den är cynisk.
Kritiserande.
Allt annat än lagom.
Mörkare än tio *insert censured phrase for dark-skinned people* i en nedsläckt garderob.
Intelligent.
Mer realistisk än jag innan vågade tro.
En tankeställare utan like.
Riktigt, riktigt underhållande.
Och, mest förvånande av allt; svensk.

Det är inte så svårt att lista ut vem i hälsingland som utövar denna extraordinära komikergenre, som lever upp till samtliga av ovanstående kriterier i varenda standup. Urvalet begränsas till extremt få personer i och med den sista punkten. Det finns nog flera till, lokala fantastiska stjärnskott som kör sitt rejs på klassfesten och syrrans bröllop. Men den här snubben är den enda jag hittills känner till i vårt avlånga land.

Gissade du rätt?

Ja, det är klart att jag menar Magnus Betnér.

Vad sägs om ett späckat smörgåsbord med bland annat bibelkritik i kyrkan, vegetariansågningar på greenpeacekonferensen, eller politiska genomskådningar inför en flock förväntansfulla MUF-ungdomar. Mmm, bitterljuv gourmettallrik.

Lilla timida skämtsverige har fått sig en klackspark upp ur djungeln av slapstick och gulliga robert gustavssonsketcher. Visst, det var roligt. Men staken saknades. Den fick man leta efter på scener i andra nationer. Nu har alltså mothugget landat i Sverige, förmedlat av rikets (vad jag vet) första renodlade standupkritiker. Alltså, inte en person som kritiserar standupkomiker, utan en standupkomiker som enbart kritiserar, rör om i grytan, utmanar publiken, klär av sig jantedräkten och - framförallt - vågar.


Vad du än gör, Magnus, sluta inte med det du håller på med. Sverige behöver dig.


Länkar (referenser):
Kyrkan: http://www.youtube.com/watch?v=XRraxJutMWg
Grenpeace: http://www.youtube.com/watch?v=ZMSlC3t68H0
MUF: http://www.youtube.com/watch?v=zUpSFEVux3k

Tänkte att jag skulle pröva att springa milen idag. Eller, skutta, småjogga. Bara för att se om det går. Jag joggade en halvmil för ett par dagar sen och det gick helt förträffligt. Så fort morgongröten har smält undan, bara.

Efterråt blir det kulinariska kreationer i köket, en parmalindad laxfilé med citrussallad hade jag tänkt mig. Om det blir bra, så kommer receptet upp på hemsidan. Min fina... Ehm. Ja, jag är bara nybörjare i HTML hittills och har precis börjar läsa lite om CSS, kanske kommer nya kodningen igång redan idag. Om eftermiddagen inte går åt till homestyling.

Kolla in sidan:

http://hem.passagen.se/farbroremma/

Apropå ingenting: Jag gillar min lägenhet! Den är ganska spartanskt inredd, men det gör inget. Tids nog kommer saker upp på väggarna, en och annan möbel flyttar in lite då och då, lite fönstergrönsaker och prydnadsgrunkamojer... Barnhörnan ska väl inredas snart också. Med en spjälsäng och nåt sorts skötbord.

Ännu en dröm. Den första after-birth-drömmen. Jag lyckas förlägga ungen hela tiden, och vandrar runt i lägenheten med öronen på helspänn efter ett litet "oooääääe" någonstans. Ungefär som när man lyssnar efter signalen till en borttappad mobil.

Det är ju bra att man blir förvarnad i drömmarnas värld om vad man INTE ska göra! :P

Det finns en svensk, oskriven lag som (något dramatiserat) kräver att man ska impregnera badrummet med klor, dammsuga bakom spisen två gånger i veckan, och framförallt paniskt lägga undan varje lös pinal i designade lådor enligt en standard signerad äkta IKEA-förvaringsmani. Jag gillar också lådor, men tänker härmed slå ett slag för friheten att ha stökigt. Det är ett privileguim, en frigörande skatt som städhysterikern aldrig inse värdet av.

Skåda min tvätthög! Tvätten är förvisso ren, och vilar på ett dammsuget golv sedan en och en halv dag tillbaka. Men istället för att vika in den, så tar jag mig friheten att prioritera en latstund på soffan med tryffelchoklad och standup comedy på youtube. Länge leve stökigheten!

Magen växer och växer. Nu kommer jag inte undan längre, jag är avslöjad! Än är jag pigg å gla ialla fall, det känns bra. Jag bara hoppas att det förblir så tills ungen ploppar, så att man har laddat ordentligt med energi för allt arbete den första tiden. Huga.

Btw, jag hade en rätt skum dröm förra natten. Världen styrdes av en enda regering, och för att handskas med den växande befolkningen så flyttades en massa folk till... månen. Långsökt? Kanske inte. Project Chaos, kallade de hela grejen. Intressant idé.

Nu ska vi se. Kalendern säger nittonde veckan. Blod och hjärta växer och flödar, ämnesomsättningen har tydligen ökat också. Det märks på aptiten... Och på naglarna! Jösses vad de växer. Värsta klorna.

Magen avslöjar inte så värst mycket än så länge. Om man bortser från en viss knubbighet, plus en massa blå vener längs midjan och på bringan. Jag upptäckte en rätt kul grej idag - när jag ligger på rygg så ser jag bara lite extra välgödd ut, typ. Men spänner jag ut magen så mycket jag kan, så blir det en kula som inte kan misstolkas! Kan inte fatta att den till slut ska bli ännu större än såhär. Huga.

Kolla in klippet med brakedancemammor som jag postade på fejan! Snacka om mompower. Vadå farligt att röra på sig när man är gravid? Tusentals mammor dör i graviditet och födslovåndor p.g.a. fysisk ohälsa, inte minst i u-länderna. Motion främjar hälsa. Det är inte farligt att röra på sig, det är tvärtom naturligt och hälsosamt. Vårdens bannor bör tas med en nypa salt. Kroppen skickar ut tydliga varningar i god tid innan skador uppkommer. Våga leva, mammor! Because we're worth it ;)

Sådär ja. Akvariet har fått sina första invånare. Tre svarta och två vita mollys, två hanar av vardera färgen och resten honor. Tydligen ska mollys ha två honor per hanne, så jag börjar med tre honor på dessa två hanar så att de har lite valfrihet. När generationerna kommer igång så kommer det ju bli mer att välja på för alla. Och zootjejen försäkrade tryggt att mollys inte bryr sig om färgen utan kan vara med vem som helst.

Really..?

I så fall har jag fått ett riktigt racistgäng på halsen!

Direkt när jag släpper ut fiskarna i tanken så grupperar de sig, svarta för sig och vita för sig! Ha, ha, och ha, zootant! Dessa små varelser har tajtare gängbildningar än de coola vs nördarna på skolgården.

Förhoppningsvis släpper isen när de bott in sig ett tag. Kanske blir det till och med svartvita barn, det vet man inte :)

Nästa vecka ska jag köpa två par fjärilsciklider. Tänk om de får ungar... Det vore verkligen grymt kul. Yahoo, min gamla hobby är igång igen!

Frukost är syndigt gott. Eller, kan vara. Särskilt om man startar morgonen med en liten hasselnötspralin... Och fortsätter med gröt, plus ett antal hembakade, nyvärmda morotsbrytbröd med kaviar. Ååååh, denna sötma från hembakt bröd, som brytas av sältan från ljuvlig kaviar.. Ljuvliga fiskrom, konserveringsämnen och potatisflingor.. Alltså, har du nånsin kollat på innehållsförteckningen på en kaviartub?

Rommen, från torsk som är en av Atlantens mest utfiskade arter, är sockersaltade. Andra ingrediensen är olja. Sedan kommer ännu mer socker. Och potatisflingor! Varför? Används de som utdrygningsmedel, för att göra kaviarframställningen billigare? Säkerligen. Undrar hur dyrt kilopriset skulle bli om man helt sonika bytte ut potatisflingorna mot ännu mer rom. Kan väl inte kosta mer än nån tia extra per kilo..?

Undrar om man kan koka ihop sin egen kaviar?

Följande recept kommer från www.kokaihop.se. Äkta vara ska de va. Och nästa gång väljer jag sik.

1 st Rom, torsk, sik, löj eller vilken sort som helst
3 gram salt

Lägg rommen i vatten. Ca 2 liter vatten till 250 g rom.
Rör med en ballongvisp så att romsäcken och hinnorna avlägsnas. Ju större romkorn, desto försiktigare får du vara då du annars riskerar att förstöra romkornen.
Låt sedan vattnet rinna av i sil eller finmaskigt durkslag. Upprepa proceduren 10-12 gånger. Sista gången ska rommen rinna av ordentligt i ett dygn. Under tiden förvaras den i kylskåp.
Salta rommen, ca 3 g salt till 100 g rom. Fiskrom kan frysas.

Jag har upptäckt en funktion på datorn... Man kan ta bilder med webcamen!

Wow, Emma. Applåd :P

Kände att det var läge för en morgonblogg. Halv två på eftermiddagen? Well, tar man sovmorgon till halv tolv och käkar frukost klockan ett, så tillåter jag mig att ta mig friheten att ännu kalla detta sena klockslag för morgon. Vafferinte!

Det snöar ute. Från vardagsrumssoffan ser det helt vitt ut utanför fönstret... Men så bor jag på sjunde våningen också. Högsta huset inom nån halv kilometers radie. Höghusen borta vid centrum klår mig, d har en tretton- fjorton våningar... Men de är inte bajsbruna! Haaa, priset för ocharmigaste fasad och arkitektur går till Farbroremmas hyreshus.

Inomhus är det låååångt ifrån färdigt. Vet inte riktigt vad jag har berättat om och inte, men... Loftsängen är på plats. Under står en blåblommig tvåsitssoffa från Erikshjälpen som väger kanske fyrtio kilo eller nåt i den stilen. Värsta lättviktaren. Framför denna, ett matbord á la lack från IKEA (fast köpt begagnad), och en randig budgetmatta från mattrean på Rusta. Jag har en sänglampa, ful som stryk, inhandlad på Erikshjälpen för nåt år sen för en femma. Ja, en femma..! Det där stället är otroligt ibland med sina priser. Golvlampa från farmer, en gammal kontorsstol och en lädersoffa - de två senare är utomhusfynd. Ett akvarium står och gror till sig på en liten byrå i vardagsrummet, om knappt två veckor kommer de första fiskarna i också. Dock är det nåt fel på armaturen, eller så är det fel på min tankeverksamhet - nåja, jag och Lasse ska kolla på det där imorgon. För övrigt finns lite rena hemtrevlighetsattiraljer också, som enkla panelgardiner för vardagsrumsfönstren, lite blomkrukor med nyplanterade lökar, tre tavlor som snart ska upp (en av dem håller jag fortfarande på o måla), ett väggur av tågstationsmodell (den e cool som bara den!) som ska upp på väggen idag, och ett vitmålat matbord med två stolar i köket. Det var det hele för tillfället. Åh just ja, badrummet har numera klätts med mitt dödskalledraperi. Charmigt värre.

Jag är på väg mot gymmet för ett träningspass snart, när jag skrivit klart. Benen fungerar igen, efter två dagars vila. Idag kör vi armstyrka. Och jag tror att jag ska ta upp armhävningsprogrammet igen, den där "100 pushups" grejen på nätet. Nu finns det hundra olika restriktioner för vad man ska och inte ska göra som havande, blivande mamma. Hundra gravid-budord. Du skall icke röka, inmundiga alkohol, knarka, lyfta något tyngre än en huvudkudde ovanför huvudet, göra situps eller över huvud taget anstränga magmuskulaturen, äta lever eller fisk fångad i Östersjön, arbeta när du är trött, hoppa och springa och studsa omkring... Alla dessa restriktioner och förbud kommer från välmenande håll, men beakta alla olika livssituationer som olika gravida kvinnor världen över lever i. Om det vore förödande att dricka vin till maten, så skulle varenda unge i medelhavsländerna födas missbildad. Om det vore farligt att anstränga kroppen och lyfta tungt, så skulle alla historiens bondesamhällen, nomader och även dagens ursprungsbefolkningar och samhällen med enklare standard bara föda fram missfall efter missfall. Ändock lever och frodas mänskligheten. Varför? Jo, för att människokroppen är fantastisk. Särskilt vad gäller anpassning.

... vad det rullar.

Var på mitt livs mest upplyftande, egoboostande arbetsintervju igår. Direkt efter att jag har skakat hand med chefen så sätter hon sig ner och säger:

"Jag måste bara få berömma dig först. Ditt CV är det bästa jag har läst, någonsin."

Oj?

Den där kladden som jag scribblade ihop på tio minuter?

Tydligen lönar det sig att fånga ögonblicket och lita på magkänslan.

Så imorgon provjobbar jag som demonstratör på citygross. Uppdragen kommer gå lite varstans på olika varuhus runtom i norrköping, och med olika produkter att dema. Den här gången blir det en juice. Visserligen är detta bara ett extrajobb med ett eller max två uppdrag per vecka, men ett kul sådant verkar det som, och extra klirr är mer än inget klirr alls!

Om ett par veckor ska jag på audition för en frukostservering i Kolmårdens djurpark, ett säsongsjobb över sommaren. Min första gruppintervju... Huga. Äh, ska la gå bra dä mä. Förhoppningsvis.

Akvariet är uppstartat! En väldans massa rötter har jag plötsligt, och så lite växter. Det är bara den jämrans armaturen som jag fortfarande måste brottas med... Lumat är ju sprillans för sjutton, så varför funkar det inte? Nåja, jag och akvariets förre ägare ska pilla med det där i helgen.

Nu ska vi se, nyfix i lägenheten... Matbordet har blivit vitt. Duschdraperistången är uppe, och väggklockan är nästan uppe den med. Hålen är borrade, nu behöver jag bara låna nicolitens hammare för att banka in pluggarna så att de sitter. Och så har det kommit upp krukor med jord i här och var, som jag hoppas att det ska titta upp små gröna skott ur så småningom.

Och en soffa är införskaffad. En för inomhusbruk. Jag hittade ju en i skinn ute i snöyran förut, som jag planerar att ha som balkongslaf, men nu har jag alltså en liten tygis att mysa i under loftsängen. Undrar vad den är gjord av. Den är verkligen superlätt! Mina stora starka killkompisar som hjälpte mig med möblerna från eriksjälpen såg riktigt roliga ut, när de bokstavligen bollade soffan mellan varandra. Vad vore världen utan karlakarlar :)

Träningen har nästan lagts på hyllan, tyvärr. Kroppen säger ifrån. Ett pass i gymmet och ett pass på gympagolvet två dagar på raken, plus en och annan redig promenad och lite möbelflytt, och sen kunde jag knappt gå på kvällen. Jämrans hormoner! Nåja, jag pustar ut från friskis i några dagar och tar numera bussen på längre sträckor. Det får bli så, tills kroppen piggnar till igen.

Det får räcka för denna gången. Borde vara duktigare med uppdateringarna av den här sidan, men det är inte ofta som både lust och ork sammanfaller... Och sen finns det så mycket att skriva om så att jag skulle kunna fortsätta och göra inlägget tre gånger så långt. Men allt annat spar vi till en annan gång.

Ciao på er!

Jag vet inte riktigt varför vissa av rubrikerna blir på engelska. Det känns bara bra, liksom.

Det är grymt mycket som känns bra nuförtiden!

Har jag sagt att jag eventuellt funderat på att skaffa dubbelloftsäng istället för vanlig dubbelsäng? Och att jag dessutom lekt med tanken på att starta upp mitt gamla akvarieintresse igen? Gissa vad jag snubblar över på en kompis släktings vind härnere i Norrköping, om inte: Ett akvarium. Och som om det inte vore nog med det, så har han dessutom en dubbelloftsäng, den där sorten som är billig och bra på IKEA, som han vill bli av med. Kan man ha mer tur..? Jag fick alltihop. I och för sig, loftsängen lånar jag bara ifall ägaren (kompisens släktings son) skulle få för sig att flytta hemifrån och vilja ta med sängen. Inte mig emot. Jag är bara glad över ödets nycker. Och nu har jag ett enormt plockepinn av aluminiumdelar som jag ska montera ihop... När orken faller in :P
Akvariet kanske blir som en "rumsavdelare" vid sidan av loftsängen, så att man kan kolla på firrarna från båda hållen. Dock fattas en del grejer innan jag kommer igång och kan börja inreda tanken. En bänk, för det första. Och nånting ovanpå, då glasöverdelen saknas.

Vad mer nytt... Träningen går bra och rullar på någotsånär. Armhävningarna har jag slarvat med på sistone, men jag får väl ta och göra det där maxtestet idag som jag egentligen skulle ha gjort i söndags, för att få reda på vilken nivå jag ligger på nu.

Måleriet rullar sakta på igen. Har målat en teatermask, fritt efter rekvisitan i Bounces uppsättning av Gökboet. Och så har jag påbörjat en målerikurs, där vi nästa gång ska ägna oss åt porträtt. Perfekt tillfälle att göra ytterligare en mask, med ett annat ansikte! Mitt stora projekt som jag kommer jobba på parallellt med allt annat i kursen tänker jag inte avslöja än, men hav tålamod. Det kommer.


Djingis Khan har utvecklat en förkärlek för vertikal burgallerklättring, armgång i takgallret, och mina ostfrallor... Fy! Inte sno. Nåja, söt är han.

Sade jag att löpningen fick vänta till våren? ÄHH! Lite snö har väl aldrig skadat... Inte när springlusten faller på iaf. Jag sprang en kortis för några dagar sen, en pröva-kondisen-runda. Och kombinerade dagen med ett överkroppspass på gymet. Och idag blev det skogsspår, ca 7 kilometer genom yrande snö. Fy farao vad jobbigt! Och gissa om både strumpor och skor var alldeles plaskblöta när jag kom tillbaka hem igen.

Måste nästan börja ta med kameran när jag sticker ut i naturän. Farao vad vackra skogarna är i full vinterskrud.

Det hände en häftig grej under springturen. Förra passet liksom segade sig fram hela vägen, och jag hade varken kondis eller benmuskler att utnyttja för någon fartökning, kändes det som. Men idag..! Nånstans mitt i skogen flög det in en energibomb utan like i bröstet, som sprätte igång ben och flås och alltihop! Gissa om snön yrde. Och jag hade säker kunnat hålla tempot hela vägen om det inte vore för mjölksyran i midjan. Nåja, springet blev av ialla fall. Och på kvälla vart det stationsträning tillsammans med emma och femtio andra stånkande svettläppar på friskis. Kul och annorlunda. Omväxling förnöjer :)

Emellanåt kör jag järnet på www.hundredpushups.com, en sajt med träningsprogram som har som mål att klara att genomföra hundra korrekta armhävningar i ett svep. Jag är uppe i tjugo nu... Still got some way to go. Men jag är glad att träningen har kommit igång nu igen. Pepp är jag inte alltid, men det blir ialla fall av. Imorgon blir det BBB på gymet: Ben, bröst och biceps. Huga!

Lägenheten är fortfarande tom! Morr. Jag och Britmary skulle ha åkt till secondhandcentret igår, men mitt jobb ringde in och sabbade vår planerade möbelshopping. Visserligen är jag väldigt glad att de ringer. Jag får inte mycket arbetstider numera, efter alla nedskärningar. Dock har de lyckats ringa in mig när jag haft andra planer två gånger i rad nu. Lite småfrustrerande, då secondhandaffärerna bara har öppet på onsdagar och lördagar. Nåja. Jag bönar och ber om att de ska ringa in typ imorgon och inte på lördag, så att mina möbelshoppingsplaner går av stapeln nån gång. Är så pepp på att börja inreda att jag blir alldeles galen!

Har funderat lite på vad som ska hända i "rummet" (jag har ju bara en etta så mitt enda rum blir både sovrum, vardagsrum, arbetsrum, gästrum...) och har fått några infall av idéer på sistone. Jag har en vägg som jag skulle vilja kanta med två låga, likadana förvaringsskåp. Helst i nåt iögonfallande material och färg. Har kollat på IKEAs plåtskåp i rött. Alternativt hitta ett par gamla arkivskåp i låg höjd och köpa en burk klarröd sprayfärg... Me like that idea. Hursomhelst, väggen ovanför ska nästan täckas av en jättecanvas, halvt vit och halvt målad antingen abstrakt eller konkret, med en lampa bakom så att hela grejen blir som en stämningsbelysning. Vi får se vad motivet blir.

Sen så har jag funderat på vad som vore roligast/mest praktiskt av vanlig dubbelsäng eller loftdubbelsäng? Det ska vara en dubbelsäng ialla fall, så mycket är bestämt. Och om jag ska ha en soffa eller ett skrivbord under loftsängen (om det nu blir loft över huvud taget) får vi se, likaså vad det blir för soffbord. Jag skulle helst vilja ha en kista med platt lock, att betsa eller täckmåla vitt som ett sommarmoln... Rummets monolit mitt i smeten. Åsså nån hyllvägg, en spegel eller två, fina lampor inklusive en spotlightrad i hallen (önskedröm ialla fall) och så småningon ett och annat konstverk. Olje- och akrylkursen börjar nästa vecka, så nånting ska jag väl lyckas åstadkomma där. Och just ja, luftiga gardiner får vi inte glömma. Och en fet matta.

Det är viktigt med saker att se fram emot, även när plånboken tryter. Ingen aning om hur långt jag kommer att komma i möblemanget nu på lördag, dvs hur mycket jag har råd med. Och samtidigt hoppas jag att kolmården ser mitt cv som det mest attraktiva till säsongsanställningarna som börjar nu i vår... Såvida inte Ica får för sig att öka på personalstyrkan igen. Man kan alltid hoppas.

Bilder:
IKEA PS skåp 799 kr.
Omslag till boken 100 pushups in 7 weeks, går att köpa via http://www.hundredpushups.com/book.html

Lägenhet! Yahoooo! Det är nästan för bra för att vara sant. Och stor är den också. fyrtio kvadrat, en etta, totalrenoverad med sprillans och helt oanvända vitvaror. Badkaret är också nytt, som jag ska få inviga... Det hela gick så grymt snabbt att jag knappt fattar vad som händer. Plötsligt stod jag utanför ett svängt hus (alias "korven" i hageby) och väntar på en fastighetsskötare. Vi åker hela vägen upp till sjunde våningen (Lugn farmor, det finns hiss), låser upp dörren, och interiören skiner mot mig som himmelriket självt. Så ... Ljust... Och rent... Och nytt golv, ny färg på väggarna, nytt allting... Och terrassen! Med utsikt över skog och dalar. Och den är min. Mouahaha, bara min. Inte än, i och för sig, jag ska fortfarande ränna över till Malmstaden Borgs och skriva på kontraktet imorgon förmiddag. Men sen. Och inflytt på måndag. Jag blir alldeles vimmelkantig vid tanken på hur snabbt allt går nu :)

Hoppas bara att Ica kan erbjuda lite mer tider. Alternativt så söker jag jobb på kolmården, åtminstone nu i början av säsogen när jag fortfarande kan arbeta. Sen vet vi inte hur det går med magen. Än är den liten. Men den kommer att bli större. Mycket större. Och sen mindre igen. Plopp!

Träningen har kommit väldigt mycket i skymundan på sistone. Precis som allt annat. Sen influensan och vinterkräksjukan har psyket liksom inbillat sig att kroppen ändå är för svag för att orka uträtta nåt vettigt. Så jag har mjukstartat träningen med lite friskisgympa, det är så lätt rent psykiskt att bara hänga med på ett pass. Särskilt för mig, som har ett visst behov av rutiner och fasta vanor för att funka i vardagen. Det är tids- och platsbestämt, så det krävs ingen egen viljeansträngning för att träningen ska bli av. Schemat säger åt en att man ska vara där, liksom. Och väl i salen så behöver man inte tänka själv eller egga sig för att hålla motivationen och orka fortsätta. Allt det där sköter gruppledaren. Superenkelt ju. Men nu, eller igår, så har jag börjat komma igång med mitt egna gymmande ialla fall. Och hemma har jag hittat ett kul träningsprogram som lovar att den mest otränade svagis så småningom ska kunna utföra hundra armhävningar i ett streck. Jag kanske klarar det på, säg, tio veckor. Vem vet?

Jag tillåter mig själv att vänta med utomhuslöpningen tills det blir varmare. Och sen så håller jag på så länge magen tillåter. Men efter födseln ska jag köpa en joggingvagn :D

(delayed from 2010-01-26)

Förstår verkligen varför många föredrar privatkliniker istället för mödravårdscentraler på länssjukhusen. Privatklinikerna måste hela tiden tänka på sin marknadsföring och atmosfären blir därefter. De säger att man känner sig bättre omhändertagen, uppmärksammad, att mötet med barnmorskan blir mer personligt och hjärtligare. Jag tror på det helt och hållet. Eller, de kan åtminstone inte locka särskilt många kunder ifall de skulle vara lika stela som de medelålders, uttorkade kvinnosjälar som härjar på vrinnevi. Allt tycks gå på rutin. Och visst får man service och man får det man begär - om man frågar efter det. Inget extra godis delas ut här i onödan, inte.

Mitt första möte i ultraljudsrummet var med en sjuksköterska. Hennes tomma blick riktigt skrek ut sin likgiltighet inför detta månadens femtioelfte besök av en förstagångsföderska som skulle få möjlighet att se sitt lilla liv för allra första gången. Ja ja, hopp upp på britsen, kladd på magen och så kör vi. Så länge du inte har en elefant i magen så tänker jag inte hetsa upp mig det minsta. Och ja, varför skulle hon göra det egetnligen? Hon har antagligen gått igenom tusen förstagångsmödrar i hennes yrkesverksamma liv, och alla har antagligen varit lika förundrade från början. Men för henne är detta bara slentrian. Som att se tredje omgången repriser av en svensk såpa på förmiddagsteve.

Min fundering är bara: Vill hon verkligen leva resten av sitt liv med samma inställning? Tänk om vi, för att vara lite wild and crazy, tar och gör ett tankeexperiment. Säg att sjuksköterskan en dag skulle visa lite engagemang inför detta första, förundrande möte med barnet. Mamman (och pappan, om han är med) skulle minnas den omtänksamma sjuksköterskan som gjorde deras upplevelse mindre "robotmässig" och mer levande. Hela stämningen skulle lyftas upp, och kanske skulle sjuksköterskan till och med bli så glad av det lyckliga paret att hon för en gångs skull har något annat än griniga chefer och dåligt kaffe i automaten att tjata om på fikarasten. På så sätt skulle kanske hennes uppgift kännas mer meningsfull för henne själv också. För det hon gör, den tjänst hon erbjuder - att ge en förhandstitt in i magen på det liv som väntar - var ialla fall något som gjorde mig helt lyrisk. För mig gjorde hon hela havandeskapet en aning verkligare och suddade totalt ut alla tidigare spår av abortnojor och tänk-om-jag-inte-vill-vara-mamma-nu-tankar. Mitt andra personmöte i ultrajudsrummet var bara ett möte med en siluhett, men vilken känsla det gav. Tog sjuksköterskan till sig min underförstådda tacksamhet över det hon gjorde för mig? Gör hon någonsin det numera?

Kanske hade hon bara en dålig dag. Jag hoppas det, för hennes egen skull.

(bilden kommer ifrån http://www.alltforforaldrar.se/gravid)

Nu är det klippt! Och banne mig, jag är så nöjd att jag skiter i hårfärgningen. Ska ta o köpa en massa hårleksaker, typ mousse och sånt, och gå lös på det nya burret som bara den. Yahoo!

En tidig måndagsmorgon i juletid... Magen kurrar icke men huvudet gör sig påmint med småvärk om att emma borde få lite frukost i sig. Blä, har verkligen ingen lust. Morgnarnas illamående är mer frekvent nu.

Snart kommer lille Djingis! Buren är färdiginredd, med strö, hus, en liten hylla som man kan hoppa upp på, och såklart de obligatoriska toarullarna. Han ska få värsta äventyrsburen så småningom, men just nu så lämnar jag den som den är, för att inte överösa honom med aktivitetsgrejer redan från början. Flytten kommer vara nog omvälvande för den lilla kraken. Tänk, att klippa alla familjeband vid späda sex veckors ålder. Undrar vad det skulle motsvara i människoår?

This is the beginning of a new era. A new chapter of life... Inte bara för Djingis Kahn.

Fortsättning följer.

Jag står böjd över ett julkok, yr av vilda ångor som sprider sin söta arom i hela köket. Den bubblande grytan på spisen kokar kraftigt runt min ymnigt vispande slev. Min kanelkryddade bananmarmelad är precis färdig att hällas upp på tjusiga glasburkar, när jag till min förskräckelse ser något svart virvla upp från bottnen.
Min julklapp har bränt vid.
Och jag känner hur all husmorsstolthet sakta sipprar ut ur bröstet med ett hopplöst litet pfjuuuuu...

Nåja. Det är tanken som räknas, tänkte mamma när barnet kom hem med en liten spikklubba från träslöjden och förtjust utbrast "Smörkniv, varsego'!" Och den metaforen gäller från och med detta julkok även vuxna, sådeså.

Övrigt idag... Pulka! Invigt i vinterns första nysnö, som sig bör. Jag och Wille traskade med raska steg bort mot de glada små i backen bakom fotbollsplanen. Den är stor, den backen. Brant. Och förjämrans flåsig att klampa upp för. Vi grabbade en random pulka (barn i mitten av backen skriker "låt bli, det där är MIN pulka!" Varav jag svarar: "Får vi låna den?" Barnet vrider lite på sig, kollar på sina polare, kollar på tefatet han har i handen och ropar tillbaka "Njäääää". Vilket vi tolkade som ja. En liten stund ialla fall. Vi hann åka två vändor var innan ungen ville ha tillbaka sin pulka. Men nu är pulkabacken ialla fall officiellt invigd för i vinter, liksom mina termobrallor. Mer underbart plagg har väl sällan burits! Ialla fall vintertid. Jag förblev helt torr, trots yrsnö upp till öronen. Hipp hurra.

Och så träning. Jag har börjat följa Coltings cykelträningsprogram "from scratch", vilket inte betyder att det är lätt i början... Men den stegrar långsamt, vilket jag är otroligt tacksam över. Idag: Spin distans, 1 h, med en medelfart på 17 km/h. Jag vill ha som mål just nu att klara en medelfart på 20 km/h. Passet ska köras en gång i veckan, och ökas med fem minuter varje gång. Veckans andra cykelpass är ett kvalitetspass med intervaller på 4 min hårt följt av 2 min mindre hårt. Första passet, i måndags, körde jag fyra intervaller. Ska kolla upp när dessa skall ökas på i mängd...

Kanske ska börja föra träningsdagbok?